Tack alla ni som tänkt på mina ben på Facebook! Det hade varit AVSEVÄRT lättare att hålla MIG stilla i 4 veckor (faktiskt jobbigt att få mig att röra mig över huvud taget ;-).
För att försöka räta ut alla frågetecken så att jag själv också förstår till fullo vad det handlar om:
För ca 2,5 vecka sedan då jag första gången såg att Bella haltade lite och sedan vred till benet på kvällen, då hade senan som sitter fast på utsidan handleden delvis lossnat och tagit med sig en bit ben (fråga till Annelie från Per som är skeptisk - sitter senor/ledband fästade i skelettet?) för det var så jag uppfattade hennes förklaring. Då, sa hon med en missnöjd min, skulle hon ha gipsats direkt. Ja, det är ju lätt att vara efterklok och djupt ångra alla långa promenader och lekstunder första veckan, men det är väl bara att komma över. Funderar jag närmre på det så hade förmodligen utgången av att jag hade sökt direkt varit att jag ändå inte hade fått en tid hos en ortoped förrän efter en vecka, i vilket fall det hade varit "för sent" i alla fall.
Nåväl, hennes ben är inte gipsat, det har ett bandage som inte är till för att göra någon nytta mer än att påminna henne och oss om att tassen är skadad och att hon ska ta det lugnt. Veterinären resonerade så att benet hade vuxit fast igen, eller var på väg, och hon kände inte SÅ stor instabilitet i leden så att hon ansåg det vara värt att öppna och fästa. Då krävs dessutom gips i 6-8 veckor och då sa hon att hon visste att hon aldrig skulle få full rörlighet i den leden. Hon trodde att naturen skulle göra ett bättre jobb själv, om hon nu bara får vara i fullständig stillhet.
Ja, det var ju den lilla detaljen då :-/
Vi får ju bara lösa det. Vi får sätta in henne i buren om det hettar till. Jag förmår inte ha henne i bur hela tiden, tack o lov att barnen har sommarlov 3 v till. De får ha Bella hemma och så får jag ta med mig Lisa till jobbet - så kan vi i a f hålla dem åtskilda de timmarna.
Ja jösses, vi vet alla hur fort vi tycker tiden går - jag kan inte nog be om att det ska kännas likadant nu! Wish us luck! och fortsätt gärna tipsa om stillastående aktiviteter som Annelie gjorde! Allt emottages tacksamt.
Men så trist :( Vi håller såklart tummarna om en rörlig led, och en snabb tid framöver!! Skickar kramar till er alla!
SvaraRaderaJo tack, visst hade det varit lättare att leva med facit i hand. Här håller vi tummar och sporrar för en snabb och god bättring.
SvaraRaderaJA ledband/senor/ligament sitter fästade i skelettet på särskilda fästpunkter, vart skulle de annars sitta? Dessa biologiska kroppsdelar är "övergångar" mellan muskulatur och skelettet, det som skiljer dem åt är att det finns mycket blodkärl i muskulatur men i princip inga i ledband/senor (därför läker dessa så långsamt). Titta på den största senan hälsenan som på hund fäster in på hasspetsen där kan man ju känna både benknölen det fäster i och senan (och muskeln som senan sitter i). Hoppas stillhetstiden går fort och bra! Hoppas att allt läker till det bästa!!!
SvaraRaderaFy det var tråkiga nyheter! Särskilt den "lilla" detaljen om absolut stillhet... Jippie har haft gips i 2 veckor nu å det är inte lätt vill jag lova MEN tiden går fort! Tänkte tipsa om Elin med Briam & Ottos blogg där det låter som eran lilla råkat ut för samma typ av skada. Adressen dit är http://elinobriams.blogg.se/ och det borde stå om det i inlägg från våras. Önskar er lycka till!
SvaraRaderaTack Michaela för tipset. Jag har med förtvivlan läst om lille Ottos öde. Så fantastiska små djur vi har!!
SvaraRaderaUsch! Det finns inget värre än när våra snuttisar mår dåligt och inte får vara sig själva. Hoppas verkligen att ni står ut de här veckorna och att hon inte blir alltför rastlös under tiden. Hon får leka gris; äta, sova och kela! Stor kram!
SvaraRaderaVi håller tummarna för att Bella blir snabbt och lätt återställd!
SvaraRaderaHej!Ottos matte här (Mai's systerdotter vi träffades förra sommaren)
SvaraRaderaDet tog faktiskt en vecka mellan olycka och operation för Otto med väntetid på op-lista och innan jag kom iväg till diverse olika veterinärer. Alla senor och muskelfästen sitter på utskott som är varierar i storlek. Det är dessa utskott som kan lossna och det blir då en fraktur samtidigt som senan alltså inte kan fylla sin funktion (som att hålla en led stabil) Ottos benbit blev skruvad med tre pyttesmå och tunna pins och nu snart ett halvår efter händelsen så tycker jag att leden är så pass stabil att jag har börjat prova lite WR och han springer lös så gott som varje dag (inte i skogen ännu) Det som avgjorde Ottos tillfrisknande var rätt rehab, i rätt mängd och med mycket is i magen från min sida. Man vill ju gärna att hundarna ska bli bra så fort som möjligt men det måste få ta den tid det tar och är det strikt koppelprommis som gäller då är det bara att rätta sig efter det. Man vill ju inte börja om från början ?! eller hur!?
Jag kan varmt rekomendera water-treadmill som rehabilitering. Utan WTM hade Otto inte fått springa lös ännu... vi körde 3 pass i veckan med en vilodag mellan varje pass och det tog 20 besök... men det var det värt!!!
Jag hoppas att det blir bra med lilla Bellas ben... is i magen så går det bra!