Nybliven LC-sekreterare - I am I am

Jahapp, så var det klart. Jag har ju varit ringsekreterare på hundutställningar i 20 år och nu är jag engagerad i något som jag dessutom tycker är kul - så då var det dags med något nytt. Jag gick kursen hos Annelie i påskas och nu var det aspiranttjänstgöringen. Den blev på Danmarks första LC-prov, alltså inte bara ett litet steg för människan - Jeanette, utan även ett gigantiskt kliv för mänskligheten - Danmark.

Fürer Annelie hade beordrat oss på plats senast 6.30 (!). Platsen var strax utanför Gilleleie, dvs ca 1.15 för mig (förutsatt att jag hittar direkt!). Do the math! Jag hade fått gå upp snortidigt, och jag är verkligen ingen morgonmänniska.

Jag körde alltså dit fredag kväll i tron att jag hade en säng att sova i men beredd för att sova i bilen.

Jag var framme ca 2 km från provplatsen innan 21.00 och tyckte det var finfint.

Efter 40 (!) minuters körande fram o tillbaka för att hitta fältet var jag gråtfärdig med en smällande huvudvärk - därtill började det bli mörkt! och då - tänkte jag - hittar jag dem aldrig!!

Hur det var så femte gången jag ringde Annelie och sa att jag inte hittar, mer hysterisk än någonsin då jag faktiskt sett ridcentret och ett gäng husvagnar och husbilar med massa vinthundar runt och insåg att jag var NÄRA, så frågade hon vilken sida jag hade månen på (?) och på det sättet hittade mig? Förstår fortfarande inte hur hon bar sig åt, men hon sa att hon såg mig från andra sidan fältet där det stod ett tält och en vit buss, då kom jag dit på ren vilja, via en promenadstig och med hjälp av en fyrhjulsdriven bil! :-). Det behöver väl inte sägas att det inte var riktigt RÄTT väg?

De var färdiga på fältet då och efter lite snack och ett par km obegriplig promenad i den svarta natten, på en stig, halkandes på mängder med äckliga sniglar, så var vi då tillbaka till bilarna och kunde bege oss mot sovplatsen.
Efter ytterligare förvecklingar där (och efter att ha bäddat 3 sängar på ett B&B, skakat bort tvestjärtar från täcket och talat om för mitt sinne att blunda för alla spindlar i taket) så kunde jag lägga mig i en säng i samma rum som Per, Robert och Christian..... Så kan det bli ;-) Klockan var nog halv ett och telefonen skulle ringa och väcka mig 5.20!

Här ser ni det fina ridcentret på vilket vi skulle använda faciliteterna, vi alla alltså, funktionärer, LC-deltagare, samt deltagare och besökare till de ridtävlingar som pågick samtidigt.....

För att ytterligare göra det hela lite besvärligare så var det minimum 500 m promenad från fältet. För övrigt var faciliteterna en (1) toalett.

Tror ni att det räckte? Nej, det är helt rätt jag hann ta "funktionärscykeln", modell hopfällbar miniminicykel med typ 7" hjul och fällbara pedaler. . .,, men det gick fortare än att gå ;-) vid niotiden när lottningar och så var avklarade. Sedan faktiskt ytterligare en gång då jag och Tomas blev entledigade för att gå och äta lunch, sedan brakade den ihop. Faktiskt så försvanna allt vattnet till Ridcentret vad jag förstod och var borta hela em, vilket gjorde att porslins-vatten-klosetten förvandlades till en mulltoa med papper upp till kanten (berättade Annelie, inget jag var sugen på att dubbelkolla).

Här sitter vi och jobbar i vårt anletes fotsvett Christian Dirkson (mångpysslare under dagen), Tomas Jeansson (medaspirant) och Annelie - vår duktiga lärare som gjorde att allt vi gjorde hela dagen kändes enkelt tryggt och självklart! -nästan allt i alla fall.....

Annelie hade den dåliga smaken att gå och stuka foten riktigt ordentligt och var lite bekymrad för hur hon skulle kunna visa hundar i Ronneby idag.

Så tog då dagen slut och jag körde från fältet 19.30. Den biten för att komma dit jag hittade direkt med bilen kvällen innan - från fältet - tog 3 minuter!

Jag fick PM till LC i Norberg idag, dit jag och Isabelle ska med Lisa nästa lördag. Hoppas verkligen att jag hittar bättre! Då SKA vi sova i bilen för incheckning är kl 6-7 för whipparna och lottning 7.15 och 84 stycken har de fått ihop! Hmmm, undra hur många cert det blir.....