Så med hjälp av teknikens under kan jag blogga via mobilt bredband, utomhus från ett café på Sergelgatan!
Så fantastisk den nya tekniken är! Jag älskar den verkligen. Det finns det ju de som inte gör, och det respekterar jag. Själv kan jag bara sörja lite grann att jag tillhör gruppen digitala invandrare och inte digitala infödingar - de har det ju trots allt ännu lättare, som har fått tekniken med bröstmjölken. De som inte hade svartvit TV med 2 kanaler som sände program mellan 18 och 22 på vardagar. De som inte upplevt Helgmålsringning som något evighetslångt och ångestframkallande som föregick barnprogrammen. Barnprogrammen som till stor del bestod av mer ångestladdad kommunistpropaganda à la "Vilse i pannkakan" eller "Ville, Valle och Viktor".
Tänk att växa upp med "High school Musical" och "Hannh Montana"... Hur kommer det att göra dem till annorlunda individer än oss? Kommer de att få annorlunda grundvärderingar? eller kommer vår 70-talsuppväxt fortfarande hänga i? Är det först deras barn som kommer att vara fullt ut förändrade?
Jag vet inte vad som är bra och dåligt, rätt och fel. Kan bara konstatera att det med nödvändighet är annorlunda!
Jag sitter här och bordet snett framför mig besöks av tre killar i 20-årsåldern som sitter och pratar om tjejer och om hur de och deras killar ser olika på dem. Bredvid dem sitter en ensam tjej i 30-årsåldern och röker!? Så märkligt det ser ut. Jag som har rökt i 26 år borde inte i rimlighetens namn tycka att det ser konstigt ut, men det gör det, det ser omodernt ut.
Bakom mig sitter 2 medelålders nysvenska män och talar på ett språk jag inte förstår. De röker också. Det ser inte alls lika konstigt ut. Det ser fullständigt självklart ut... Märkligt.
Detta är ett fascinerande ställe att sitta på, det passerar verkligen alla sorters människor, alla nationaliteter och färger, storlekar, former, kön och åldrar - jag älskar det!
Så helt underbart det var att i denna tid av ständiga förflyttningar och krav bara få sitta själv och tänka. Och nu har jag delat mina tankar med er! Teknikens under!
Den allt överskuggande känslan är nog hur tacksam jag är!
Tacksam för att finnas. Tacksam för att ha en fantastisk familj. Tacksam för att ha fantastiska hundar. Tacksam för att ha fantastiska vänner och arbetskamrater. Tacksam för att vara frisk. Och sist men inte minst tacksam för att det blev en vår och stundande sommar även i år. Det gör att jag kan sitta här ute i bara tröja i skuggan och se fram emot hela härliga sommaren!