Detta är förra onsdagen 22/7 och vi är på väg till stranden i Ft Myers beach
Fasen, jag klippte bort ett kort här på tjejerna när vi var på Ben & Jerrys nattöppna glassbar men det är så ruskigt jobbigt att lägga in bilder i efterhand inne i ett inlägg så jag nöjer mig med att beräätta att det var gott :)
När vi kom till Atlanta så tog oss GPS:en till ett område som inte kändes alldeles tryggt... det var rätt gata men inte rätt nummer så efter att ha kollat att alla dörrar var låsta så hittade vi en polis som kunde visa oss vägen till DETTA! Otroligt?!? En vecka tidigare skulle jag boka, då fanns bara 2 hotell tillgängliga i Atlanta den natten - detta för 1100 kronor och ett för ett par hundralappar. Så valet var enkelt och vi fick rum på 59:e och 60:e våningen (var 70 totalt).

Så här ser det ut nerifrån Westin plaza
... och Skanska jobbar i Atlanta också. Gamla goa Skånska Cement :)

Gammalt möter nytt
Cool tycker jag, speciellt med skyskraporna i bakgrunden

Jag och Lena är ju bara med på bilderna som jag tar själv - och så var Madeleine där och "skojade"
Kvällsbild från Brettmars rum
Detta var målet för måndagen. För er som känner mig så vet ni att jag är beroende av Cola Zero (det har varit Cola light och Tab, men alltid Coca Cola - aldrig Pepsi) så i Coca Colas huvudstad i världen så var detta ett måste.






Efter att vi hade gått runt muséet och valda delar av familjen hade sett en 4D-film och vi hade provsmakat olika coca-colaprodukter från hela världen så fick man en sådan här liten söt flaska med sig.
Så kommer vi in i butiken. Tja, jag shoppade väl lite till här då, hade ju lite utrymme kvar i väskan...

... och kan ni tänka er, de hade lite hundprylar också ;) Köp hundskålar sa tjejerna - njaee, lite platsbrist har vi ju trots allt så det fick bli vars ett koppel bara
Atlanta och Olympiaparken från Coca Cola-world
och här ser man "vårt" hotell från Coca Cola


Alla gångarna i Olympiaparken hade markstenar med namn på sig
Här sitter vi och väntar på planet, och det var väl en himla tur att vi hade lite drama på flygplatsen, för flygresan blev förhållandevis händelsefattig! Jag hade tagit postafen och mina armband och mådde alldeles utmärkt hela resan och landningen! Så förutom att jag höll på att förgås av tristess och bristen på plats=omöjligt att hitta en bekväm ställning att sova i, så var allting bra!
Väl hemma fick vovvarna lite leksaker. De blev GLADA! Lisa har tittat på mig i ett helt dygn! Bella har lagt sig vid mina fötter - men ingen av dem ville sova hos mig!! Per var mysigare! Nåså, de kom sedan sent på morgonen :)

Så avslutningsvis en liten bild på skorna vi köpte jaja jag säger inte mer, vi var iaf 4 st ... *rodnar*. Men vi har fått mycket roliga nya saker att ha på oss i höst, skor och framförallt fritidskläder.
OK, efter denna promenad tillbaka till bilarna så kom vi till flygplatsen. Där blev det lite dramatik kan jag berätta. Vi checkar in fint 5 timmar (!) innan planet ska gå (Lena gillar att vara i tid :) och jag hade betalt för ett extra bagage - vi har ju 5 väskor på 4 personer. Så jag står och ler mot damen i bagageinlämningen när Per lyfter upp min lilla "byrå" på vågen. Hon tittar på mig med lätt vidgade ögon och säger: "This bag is really heavy!" (No shit Sherlock - tänker jag men ler bara vänligt) "You have to pay overweight for this bag" Då börjar jag bli lite knäsvag och frågar hur mycket, hon säger att väskan är jättetung och att det blir jättedyrt varpå jag grips av lite lätt panik och går nog upp lite i falsett när jag säger "How much is expensive?" "It´s gonna cost 300 dollars!" Tja - för att inte tjata ut denna dialog fullständigt kan jag berätta att jag INTE tyckte att det var så lite. Fick ur henne att Väskorna fick väga max 50 pounds och att den svarta vägde 73... Vi drog oss tillbaka och skulle börja packa om... Ullared vägde 68, den blåa resväskan 63, den svarta kanske 57.... Jag var lätt panikslagen när jag insåg att det var kanske 1000 dollar i överviktspengar och slutade tänka helt och hållet. Det enda jag kunde tänka var att Madeleiene hade köpt 10 block för 25 cent styck och de var ju inte läge att betala hundra dollar för så jag berättade att de skulle kastas och börjar slita i väskorna. Men med risk för att bli av med sina block blev hon kolossalt kreativ och sa att vi kunde väl köpa en väska... eller förresten, varför inte ta den andra Ullaredspåsen som vi bara har som säkerhet! Så denna numera älskade Ullaredskasse för 25 kronor gjorde att vi kunde packa ur alla väskorna som vägde för mycket och åstadkomma ett bagage till, som vägde 48 pounds, för 50 dollar!
Låt mig säga att det tog ett par timmar att få ner pulsen till normal nivå och Tomas Kärrholt om du läser detta - du får aldrig mer dissa mina Ullaredsväskor!!! ;))
Stort tack till er som har följt resan och kommenterat! Det piggar upp de gångerna jag funderar på varför i all sin dar, som nu, jag lägger 2 timmar på ett blogginlägg... Men vad 17 jag hade ju sett Die Hard så många gånger att det räckte att lyssna :)