Bellafis på djursjukhuset

Usch vad jobbigt det är när en närstående blir sjuk.
Det är nästan förlamande med känslan av maktlöshet som drabbar en.
Bella har inte ätit ordentligt på hela veckan. Det har inte oroat mig så mycket för det vet jag kan gå upp och ner. Per sa att något bajs innan i veckan inte hade vanlig färg. Det oroade mig inte heller så mycket, de kan få i sig något.
Men när jag var uppe halv fyra i natt och torkade Bellas slemspya som inte var gul av galla utan mörkröd av blod och luktade väldigt skarpt av blod så trodde jag att jag skulle svimma!
Vi gick och lade oss igen men det var ju fullständigt omöjligt att somna. Jag grät och slumrade och myste med Bella som sov lugnt. Tankarna for som galna. Från worst case till att det var tumörer i hela henne till mer logiska tankar att det kanske inte är så farligt eftersom hon faktiskt verkar helt opåverkad...
Jag kom fram till om det skulle vara något obotligt så var jag tvungen att ha en tikvalp av Miki.
Ja, ni vet hur sömnkonstiga tankar far iväg. Jag avhöll mig också från att ringa Alexandra mitt i natten, men så fort klockan nådde anständiga 8.15 så skickade jag ett desperat sms till henne.
Hon var tack och lov uppe och ringde mig genast. TACK snälla Alex.
Hon lugnade mig med att det inte är alls lika farligt för hundar som för människor att få blod i avföring och kräk, men att det naturligtvis inte var bra och att hon skulle läggas in och få dropp och antibiotika för att få bukt med den förmodade infektionen i tarmen.
Väl hos djursjukhuset i Malmö så sa de väl inget som sa emot Alex diagnos.
Veterinären klämde och kände på magen och kände inget konstigt utan hon var mjuk och fin.
Efter att jag gått skulle de röntga magen för säkerhets skull samt ta blodprov för att undersöka andra eventualiteter. Om det syntes något konstigt där skulle de höra av sig idag - nu är klockan halv sex och det är ingen som ringt än i alla fall!

För er som hade tänkt komma till whippetträffen imorgon som inte finns på maillistan så blir det inget. Jag känner inte alls för det. :-(